Perioral dermatit - så lugnar du huden och söker rätt vård

Små röda knottror runt munnen, brännande hud och fjällning kan lätt misstas för akne eller eksem. Perioral dermatit kräver däremot ofta ett annat angreppssätt, eftersom feta krämer och kortison kan förvärra besvären. Här får du en praktisk genomgång av symtom, vanliga utlösare, egenvård, behandling och när det är dags att kontakta vården.

Så känns den periorala inflammationen igen

Besvären börjar ofta med rodnad och små knottror runt munnen, under näsan eller på hakan. Huden kan kännas stram, varm eller brännande och ibland fjälla lätt. Klåda förekommer, men smärta är mindre vanligt.

Ett ganska typiskt tecken är att huden precis intill läpparnas röda kant lämnas relativt fri. Utslagen kan senare sprida sig mot näsvingarna eller ögonen. När området runt ögonen påverkas kallas tillståndet ibland periorbital eller periorifierande dermatit.

Jag brukar särskilt fråga om pormaskar och större finnar. De hör inte till de vanligaste tecknen här. Knottrorna kan däremot ibland få små varblåsor och därför se ut som akne vid första anblicken.

Varför huden reagerar och vad som kan förvärra

Den exakta orsaken är inte helt klarlagd. Troligen spelar en störd hudbarriär, irritation och inflammation tillsammans in. När huden känns torr är det lätt att lägga på mer kräm, men just många lager och feta produkter kan hålla igång problemet.

Den tydligaste kopplingen är användning av kortisonkräm i ansiktet, särskilt starkare preparat eller behandling under längre tid. Även kortison i nässpray eller inhalator kan ibland bidra genom kontakt med huden. Sluta däremot inte med ordinerad astma- eller allergimedicin på egen hand, utan ta upp frågan med vården.

Andra möjliga utlösare är täckande smink, oljebaserade krämer, vissa solskydd, tandkräm eller återkommande hormonförändringar. Det betyder inte att en enskild ingrediens alltid är boven. Jag tycker därför att det är klokare att förenkla rutinen stegvis än att börja jaga en lång lista med förbjudna ämnen.

Börja med en enkel hudpaus hemma

Första steget är att minska allt som kan irritera. Tvätta ansiktet med ljummet vatten, eller använd en mild, parfymfri rengöring om vatten inte räcker. Undvik peeling, syror, retinoider, eteriska oljor och starkt parfymerade produkter tills huden har lugnat sig.

• Pausa kortisonkräm i ansiktet om den inte ingår i en pågående läkarplan.
• Undvik feta salvor, oljor och täckande smink på det drabbade området.
• Tvätta försiktigt utan borstar, skrubbhandskar eller varmt vatten.
• Använd vid behov en enkel, parfymfri och lätt kräm i liten mängd.
• Byt tandkräm eller andra produkter först om besvären fortsätter, så att du kan se vad som faktiskt påverkar huden.

Det är vanligt att utslagen ser något sämre ut i början när kortison eller tunga hudprodukter tas bort. Det är inte ett bevis på att huden behöver mer kortison. Har du använt stark kortisonkräm regelbundet under längre tid bör du kontakta vårdcentralen, eftersom en kraftig rebound-reaktion ibland behöver medicinsk vägledning.

Skydda huden mot sol, vind och stark värme, men välj solskydd med omsorg. Ett lätt, parfymfritt alternativ kan fungera bättre än en rik kräm. Testa gärna på ett litet område först, eftersom även ett i övrigt bra solskydd kan svida på en skadad hudbarriär.

När behandling från vården behövs

Kontakta en vårdcentral om utslagen inte börjar förbättras efter några veckors förenklad hudvård, om de sprider sig eller om du är osäker på diagnosen. 1177 rekommenderar att man söker vård vid misstanke om tillståndet, eftersom flera andra hudsjukdomar kan se likadana ut i början.

Vid lindrigare besvär kan läkaren ordinera en kräm eller gel mot inflammationen. I svensk vård används bland annat azelainsyra eller kalcineurinhämmare som pimekrolimus eller takrolimus i vissa situationer. Vilket alternativ som passar beror på hudens känslighet, utslagens placering och om du är gravid eller ammar.

Om utslagen är mer omfattande, långvariga eller sitter nära ögonen kan läkaren skriva ut antiinflammatorisk antibiotika i tablettform, ofta under fyra till åtta veckor eller längre vid svårare fall. Det är inte samma sak som att tillståndet orsakas av en vanlig bakterieinfektion. Behandlingen används främst för att dämpa inflammationen och ska tas enligt ordination.

Graviditet, amning, barn under tonåren och utslag nära ögonen är skäl att söka individuell rådgivning innan du provar receptbelagda eller starka hudprodukter. Sök snabbare om ögat blir rött och smärtsamt, synen påverkas, huden vätskar kraftigt eller du får feber.

Så skiljer du tillståndet från akne och rosacea

Ansiktsutslag går inte alltid att diagnostisera säkert hemma. En jämförelse kan ändå ge en riktning och hjälpa dig att beskriva besvären tydligare för vårdcentralen.

Det är också möjligt att ha mer än ett hudproblem samtidigt. Om huden blir bättre av att du tar bort en produkt men sedan blossar upp igen är det klokt att fotografera utvecklingen och visa den för vården. Förloppet över tid säger ofta mer än en enskild bild.

Det som avgör om huden får ro igen

Det mest användbara är sällan en ny mirakelprodukt, utan en lugn och konsekvent rutin. Jag skulle prioritera tre saker: ta bort misstänkt kortison och tunga produkter, håll rengöringen mild och sök vård om förbättringen uteblir.

Räkna med att huden kan behöva flera veckor för att stabiliseras. Att byta behandling var tredje dag gör det svårare att förstå vad som hjälper och kan hålla irritationen vid liv. En enkel rutin som du faktiskt följer är därför ofta bättre än en avancerad hudvårdsplan.

Återfall kan förekomma, särskilt efter ny användning av kortison eller mycket täta ansiktsprodukter. När huden väl har läkt kan du lägga tillbaka produkter en i taget. Då blir det lättare att upptäcka vad huden tolererar och att undvika samma besvär igen.